Vaknade ganska tidigt, ont i magen och mådde dåligt. Men man ska inte visa att man har ont. Jag fixade frukost och la en liten present på allas assiett. Min käre man såg sur ut för han hade ju inte köpt nåt. Men det hade jag inte förväntat mig heller, det brukar bara vara jag. Däremot hade barnen ritat och dottern köpt choklad. Jag var nöjd ändå. Det är min ide att ge och jag förväntar inget tillbaka.
Min man fixade en god lunch och sen körde jag barnen till gympan. Vi åkte förbi äldste sonen och la ett paket i brevlådan. Snart tjugonio år men fortfarande mitt barn. Lugn kväll, suttit mest vid datorn. Man på soffa och barnen har åkt till sin pappa. Nu dröjer det en vecka innan de är här igen, även om vi träffas nästan varje dag. Vad jag älskar dom alla tre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar