Dagboken

Dagbok, ja varför inte. Om man inte har nån direkt att dela sin vardag med mer än sin man så kan det vara skönt att få skriva av sig om inget annat. Den som vill läsa bjuder jag på det.Positiva, negativa, bittra, gnälliga och underbara inlägg. Men det är mina tankar.

torsdag 27 oktober 2011

Torsdag kväll....lite om veckan

I tisdags var jag ledig. Då bestämde jag mig att jag skulle göra mig fin inför kvällens konsert.

Jag var och klippte av mig mitt långa hår. Det har gått ända ned till BH kanten, en arbetskamrat toppade det men jag var inte färdig. Så nu bar det av mot stan och frissan. Jag blev jättenöjd för det blev precis som jag tänkt.
19.30 började konserten....
Vilken konsert!!!!
Det var det bästa jag varit på. Halv elva slutade det och jag är så imponerad. Det fanns inget under hela föreställningen som var tråkigt. Min dotter som sjöng med i kören sa "mamma, jag ville inte det skulle ta slut".
De sålde pins som ser ut som stjärnan på bilden, jag har en på min jacka nu.
Artister var bl.a. Triple & Touch , The Moniker, The Real Group och många fler. Min man tyckte det var lika bra som jag.
Det var skönt att ha sovmorgon sen dan efter, gå en härlig höstpromenad med Bianca.

Sen var det kurs i ekonomi innan jobbet. En aha upplevelse för mig då jag sköter mycket av inköp och ekonomi på jobbet.
Idag har jag och dottern shoppat lite. Panduro har fått besök, var tvungen att shoppa för ett presentkort jag fått på 200:- , det bara vissla till så var dom slut. Ett besök på Kapp Ahl, men det blev bara nya trosor för min del. Men dottern hittade byxor och blus.
Så imorgon är det jobbhelg. Det börjar med medarbetarsamtal med chefen. Aldrig kul, men skönt om det blir gjort.
Nu väntar TV-soffan och lite  pyssel.

söndag 23 oktober 2011

Vad menar man med ledighet??

Helg, ledig...låter underbart. Men är det en massa som ska göras. Städa, handla mm. Igår var jag och dottern först och köpte kängor o stövlar på Stadium. Jag köpte dessa "skönheter" 
Jag har länge velat ha såna för de är ganska så bekväma. Men det har inte funnits i min storlek.  Svarta var redan slut men dessa röda matchar min bil så det blir bra.
Idag blir det färga håret, och denna använder jag alltid.
Sen ska det bakas tekakor. Totalt onyttiga men jättegoda.
Barnen åker till sin pappa och då blir det vansinnigt tyst. Men de brukar komma hit efter skolan ändå.
På tisdag ska dottern vara med och sjunga i 
Marching for Life Stadium Arena, Norrköping 
Vi ska dit , min man och jag. Bra platser har jag fixat. 
Bra artister som Triole&Tuch
The Moniker
The Real Group  m.fl.
Men innan dess en späckad måndag med teckenkurs på förmiddagen, snabblunch för att sen göra en brandutbildning och sen till jobb och jobba till 21:15
Ledig tisdag, lång arbetsdag onsdag, ledig torsdag och lång helg sen en vecka semester om man bortser från tisdagen vecka 44 då det ska lekas och det var plikt på det.
 Jävla förmynderi!!!
Men nu ska jag njuta av söndagen!



måndag 17 oktober 2011

Ledig måndag!

Efter en arbetshelg, seg ledig måndag morgon med massor att styra med men man kommer liksom inte igång. Man "blippar" runt på bloggar och kollar allt fint och blir inspirerad men man orkar bara inte. Kollar lite på facebook och kan bara konstatera att skrivandet ger i många lägen missuppfattningar. Jag hade sagt nåt som inte föll i smaken och vips så var den kommentaren dum. Men jag kan inte hänga upp mig på det. Bara tänka "no comment" .
Det gnälls alldeles för mycket på allt och alla. Det positiva som finns, när ska man se det?
En lite down syndrom tjej klappar mig på handen och säger "len", mmm säger jag, sen lägger hon handen om min nacke drar ned mig och pussar mig på hakan. 
Jag är så in i helvete  rent ut sagt tacksam för det lilla positiva  som sker varje dag även om man känner ibland att livet e fan ett helvete. Men varje kväll går jag och lägger mig och känner att denna dag var bra.
Det finns människor som varje dag plågas av sjukdom men ändå kan finna styrka att klara av dagen genom att hitta positiva stunder. 
Jag vet att man måste få gnälla. Jag med, men jag gillar det inte ....jag vill va glad.

måndag 3 oktober 2011

Skillnaden märks!

Från 100% till 90% och tillbaka efter 1 år till 100%. 18 timmar på fem veckors schema. Ja det märks. Från att kunna glassa in på jobbet klockan 14 och ta emot barnen så är man nu piskad att infinna sig senast klockan 12 för att sitta av tiden fram tills barnen kommer. 
Men det är sjukt att lönen ska vara så dålig för att ta hand om människor. Att bli tvingad att jobba heltid för att pengarna inte går runt. 
Men jag ska inte klaga (fast jag gör det nu) jag har ett jobb. Jag har fina arbetskamrater. Barnen vi tar hand om är barn med speciella behov. Jag undrar ibland vad gör jag där, men oftast åker jag hem ganska nöjd med min dag.