Julafton 2017

Ja då är julafton snart slut. Allt började redan igår med uppesittarkväll och äldsta sonen som bjöd och lagade mat till oss. Sen spelade vi hela familjen Bingolotto och umgicks. Efter midnatt blev jag gratulerad med paket och sång för det är min födelsedag idag.
Dagen har haft fullspikat schema. Besök på kyrkogården och tända ljus. Sen grötlunch och skinkmacka. 
Sen tårta och Kalle Anka och hans vänner klockan 15.00 , efter det julklappsutdelning innan barnen åker vidare till sin pappa.
Maken och jag äter julmat själva och hamnar i paltkoma. 
Imorgon drar jag till gymmet igen enligt schema.

Frustration

Jag känner ingen julstress alls, julklappar är fixade.
Inget överdrivet köpande för det finns inga pengar till det. 
Julmaten fixar min man, så nej på det planet känns det för en gångs skull lugnt. 
Varför känns det lugnt? 
Jo mitt schema för min lediga vecka är klar. 
Jag ska tillbringa mycket tid på gymmet. 
Har jag blivit tokig?
Nej då, men jag har upptäckt att man kan dröja sig kvar och när man pustat en stund så kanske man har energi att göra nån mer övning. Och jag slipper sitta hemma och vara irriterad på att det är ostädat. För det är bara jag som städar, nåja dotter hjälper till vid tillfälle och lust. 
Jag har förstått att egentiden kan jag få där, en arbetskamrat går på yoga och hon bokar flera pass i rad för att slippa komma hem till kaoset. 
Det är ju helt fantastiskt !!!
Så imorgon efter jobb, slutar klockan 13.00 så gör jag enbart ett apoteksärende sen drar jag till gymmet. Kanske där vid 14.00 och sen hemma runt 16-17.00 beroende på vad jag gör för pass. Längtar !
Det händer inte så mycket "måtten" eller "vikten" , men starkare rygg vilket är positivt.
Så nu kör "vi" (jag) .....mest utan sällskap.

Mitt nya jag

Heja mig !!!
Nu har jag tränat i snart 1½ månad. 26 oktober började jag. Det går jättebra, över förväntan och en tanke är "Varför har jag inte börjat tidigare"? Det svaret vet jag ju redan och hade jag haft samma kurage som nu så hade jag börjat tidigare. 
Har jag minsta lilla tur trots att jag har åldern emot mig så hoppas man att så mycket hud som möjligt drar ihop sig. Jag förväntar inga underverk, men en förhoppning .
Resultat, jodå....en och annan centimeter har krympt och hela -3½ kg. 
Det är bra att det inte går för fort och jag har mina mål och mina drömmar. Nej, inte bikini/beach 2018 . Jag har lite idéer och funderingar .
Jag lyssnar på en seriebok "Summer Karlsson" säsong 2 är jag på. Om en kvinna som också tränar för ett mål och gå ned i vikt. Det är peppande i min värld.