Nattjobb!

Jag ska jobba natt inatt. Jag har redan planerat vad jag ska göra för att hålla mig vaken. 
Jag tar med mig min laptop och spelar World of Warcraft...

"Mist of Pandaria" 

En fantasivärld som är som en dröm, jag verkligen älskar och hatar detta spel.

Sen när ögonen börjar gå i kors så har jag laddat jobbväskan med 2 filmer....

Så jag tror att jag ska klara natten galant även denna gången. 

Utöver det så har jag två goa tjejer som sover sött och som kanske behöver tittas till då och då. 

Barndomsminne

När jag var nio månader flyttade mina föräldrar från Helsingborg till en liten by som heter Visseltofta,inte långt från Osby. Där bodde vi några år innan vi flyttade till Osby. Jag gick i skolan i Osby till och med årskurs 6 när vi sen flyttade tillbaka till Helsingborg.
Jag gick på Parkskolan alldeles intill Osbysjön. Den vänstra byggnaden är röd och den högra gul. 
I den röda gick jag 1-4, hade sy-slöjd  i den gula tills det byggdes ett hus till.
Den gula gick jag 5 och 6.
I ettan fick jag eftersittning. Det var vinter och man hörde inte skolklockan om man var på baksidan och vi fick inte vara där. Så jag och en annan tjej hörde inte när det ringde in och kom försent. Fröken bad oss erkänna, men jag visste inte vad det betydde så jag fick eftersittning.
På Parkskolan fick jag också känna på boxar i magen, hur det var att bli hånad och jag hade inga direkta kompisar. Jag fick vara med om de inte hade nån annan att vara med. Jag var "second hand". 
Så har det varit i hela mitt liv. 
Jag behöver inte tacka nån mer än de som älskat mig och dom kan jag räkna på mina fingrar. Jag behöver inte träffa  nån på återträffar för det finns inget jag vill veta om dom och de vill säkert inget veta om mig.
Men de har gått miste om en del.

Modell för en dag !

Det har varit höstlov för mina barn och diverse aktiviteter har gjorts. Barnen har fått komma i fokus , på så vis att de har fått visa vad de kan. Som att laga mat och baka.
Min dotter fick också en stor uppgift att försöka göra slingor i mitt hår för det har jag hört ska förvilla de grå håren.
Det blev strålande perfekt. Jag vart jättenöjd. 
Som pricken över i:et så bokade jag en dag med henne på "Modellfabriken ". Där blev vi sminkade och fotograferade ihop. En upplevelse i sig. Men dyrt, för ville man ha några foto så fick man betala dyrt, men det var det värt. Ett minne för livet. Här är ett smakprov på bilderna.

Det handlar inte om att ta en fika.

Ibland kan folk konsten att såra, en del mer än andra. Igår sa jag att jag längtar tills den dan jag kan och har möjlighet att flytta tillbaka till Helsingborg för att jag är trött på att vara ensam. Även om de vänner jagTRODDE jag hade i Helsingborg är ett minne blott, så är det "hemma" för mig.

Att flytta till Åby för 30 år sen var ett stort steg för mig och jag flyttade i hopp om en trygg uppväxt för min lille son på 1 år. Jag trodde att det skulle bli lätt att få vänner när man har barn, men nej.

Ensamhet stod skrivet på dörren från dag 1.

Ett par har försökt vara min "vän", genom att utnyttja mig och aldrig finnas till för mig.
Jag har saknat det spontana att nån sätter mig i första rum nån gång.

Igår sa en arbetskamrat att det kanske berodde på mig och inte på andra.
Javisst beror det på mig OCH andras förutfattade meningar om mig.
Jag får höra både nu och då när jag beklagar att jag saknar nån väninna " vi kan ju ta en fika på stan"
Jag vill för FAN inte ta en fika på stan. Det känns enbart som de vill offra en dag på mig för att det tycks vara synd om mig.

Jag vill ha en vän som ringer ibland.
Jag ska nu säga upp telefonen vart efter för det ringer bara försäljare.
Jag vill ha nån som kommer hem spontant till mig . Jag vill ha nån som jag spontant kan komma hem till.

Men varför bor jag som jag gör nu? Jo jag har två yngre barn som bor hos mig varannan vecka och de har rättigheten att ha båda föräldrarna.

Ensam är stark heter det....bullshit ! Ensam är ledsen.

Ha det bra ni lyckliga.

Mitt skönaste semesterminne i år.

Hela min semester har varit helt underbar. Nu går jag in på min sista vecka och den kommer också bli bra för jag har bestämt att inte tänka "väder" och tack vare det så blir det också bra. Jag har gjort det jag velat och njutit varje sekund. Vi har haft stuga 2 veckor utanför Ljungby igen , men den bästa dagen är när jag och dotter for till Råå utanför Helsingborg. Det är platsen jag vill leva och dö på som man säger.
Det är doften, havet, ljudet som får mig att må så himla bra. Vi hade tur och fick sol hela dagen.

Semester

Sommar, semester, stuga.....sol emellanåt. Lugnet att få koppla av, höra tystnaden och inte som hemma alltid ljud av maskiner och bilar.
Morgonkaffe med utsikt över sjön.

Sam

Sam är född! Våra bonusbarn i Holland har fått en liten gosse vid namn Sam. Pappa Bob lärde vi känna via ett onlinespel och bjöd hit honom och hans tjej Clara en sommar. Sen dess har de varit en gång till , de har gift sig, skaffat hus och nu denne lille krabat. Jag köpte lite typisk svenskt i present till honom. En body och strumpor med Bamse + skjorts och tröja. Jag kan säga att Bamse blev populärt då Bob läst Bamse som barn men att den inte finns mer i Holland. Dessutom fick de ju uppleva Bamse i Kolmårdens djurpark då de var här.
Så nu är jag "bonus Oma "

Jobba natt!

Imorgon torsdag ska jag jobba natt. Jag tror det kommer gå bra en natt. Jag är bara lite bekymrad över hur jag kommer må. Jag äter blodtrycksmedicin och diabetesmedicin. Hur kommer det påverkas. Hur ska man lägga upp det?

Ett tag sen jag skrev.

Det var ett tag sen jag skrev här. Jobbat massor plus kurs i "tecken som stöd". Hur som helst, min käre son Johan fixade min bil, med material som behövdes och en peng till honom så slutade det kalaset på 2200:- sen tillkom ju det andra, men ändå. 
Men säg den glädje som varar. Pengar är ett problem för en som redan går på knäna så är extra utgifter alltid ett bottenskrap.  Ett läkarbesök och medicin kan rasera en månad. Det är så himla svårt att få ihop det. 
Jag "annonserade" på facebook om det var nån som ville köpa kort av mig. Jag fick beställningar. Men innan det är klart så hinner man få en ny lön. Ibland är det pest. Påsk nu och inget påskbord här inte, på sin höjd vars ett kokt ägg. Skit!!!!

Min bil !

Igår var min bil på 6000 mils service. 3400:- kostade det kalaset. Men bromsarna är slut, kanske håller max 100 mil till med tur. Vad kostar det då? 7500-8000:-  Så var min dag förstörd. Jag känner jag kommer aldrig ligga på plus. 
Den som läser detta kanske tänker, sälj bilen. Men situationer i mitt liv gör att man måste ha en bil. 
Jag förstår att det är dyrt att fixa, jag kollade på Mekonomen vad materialet kostar och det var dyrt.
Nu står hoppet till sonen som är äldst om han kan byta , att vi tar fram eller bak först och delar upp det. Ger honom en slant istället.  Håller tummarna.

Tvånget !

Nu har jag gjort det!! Satt upp mig på att jobba en natt, mot min vilja. Jag vet att jag kommer bli sjuk på grund av att jag har högt blodtryck. Sen vet jag att jag kommer må skit av det . Men ett ljushuvud i kommunen har bestämt att de som jobbar natt får bara jobba 85% så resterande 15% ska fördelas upp på dagpersonal. Och för attt inte ett huvud ska bort så måste vi lösa det. Vår chef sa bara:ni får lösa det själva! Fast facket inte godkänt det hela så är det klubbat och klart. Så i slutet på mars ska jag jobba en natt.
Jag vill inte! Men jag ska göra ett tappert försök.

Jag tror all denna oro, gnället som är på jobbet, kurser man går plus jobbar( blir som dubbla skift) gör att man mår som man gör. Men jag tror att om jag nu satt denna natt att jag kan lugna ner mig mentalt. Det är ju drygt en månad kvar.
Faktum är ju att alla mår dåligt i det här. Inte bara jag.

Mår dåligt .................

Jag mår så vansinnigt dåligt just nu. För lite sömn. Massor av tryck från jobbet med ett tvång om att jobba natt. Jag har ångest. Ren jäkla ångest. Jag vet inte hur jag ska orka.

Det var ett tag sen..................

Det var ett tag sen jag skrev, det har varit så himla mycket. Jobb, kurs i tecken och sen att få till det med mitt nya liv med LCHF.
Jobbet känns det som om jag tillbringat mer tid på än vanligt och det kanske är så. När jag kommer hem så går liksom musten ur en. Barnen har varit ett underbart stöd och ställt upp på sin "gamla" mamma. Sen försöker jag ställa upp på dom så gott jag kan och finnas till för dom.
Nej jag skulle kunna gå i pension redan nu, jag skulle nog kunna fylla dagarna ändå.
Min man har gjort en del och ställt upp, men han slarvar så man får göra om mycket. Trist!
Nu har jag vecka 8 att se fram emot, en hel vecka ledigt. Barnen har sportlov och då tar jag med lov :-) jisses va skönt det ska bli.

Vad är jobb och vad är privat?

Igår när jag var och handlade så ringde min mobil. Det var jobbet som undrade en sak, spelar ingen roll här. Kollegan hade ringt hem och fått informationen att jag bara var iväg och handla. Hon är en av tre som har mitt mobilnummer och det anser jag är endast att använda för privat bruk, ej i jobbsyfte. 
Idag sa jag till kollegan och hon tog väldigt illa vid sig och fick tårar i ögonen. Det var inte syftet. Jag ville bara att hon skulle förstå att man kan be den som svarar hemma att jag ringer upp när jag kommer hem.
Visas inte den respekten så byter jag mobilnummer och sen blir det hemligt.
Det var dessutom min lediga dag och då vill man inte bli jagad med blåslampa. Saken var inte allvarlig så, men talar man inte om hur man vill ha det så är snart mobilnummer ute där det inte ska. Då kanske det rings i tid och otid. 
För några år sen ringde en vikarie till min mobil för att undra över ett fel på datorn. Jag hade semester och var bortrest.
Så vad kunde jag göra?
Har jag rätt eller fel?

En ny resa....LCHF

Som en del vet så drabbades jag av diabetes  när jag slutade röka för snart 1½ år sen. Fortfarande rökfri    :-)
Min förhoppning var kanske att det skulle gå över, att det var en tillfällig åkomma. Men nej, nu har jag haft det i snart ett år och efter moget övervägande bestämt att ändra min livsstil med förhoppning att slippa min medicin och slippa sprutor. 
Den resan började i måndags och den heter LCHF.  Det blir min resa, med förhoppningar som är jättestora.
Så här långt så går det jättebra. Saknar vissa saker  men inte värre än att jag kan vara utan.
Jag mår också väldigt bra i min mage.  Jag som förut varit svullen och gasig känner mig så härligt nöjd, bara det är värt mycket. Mina arbetskamrater och chef stöttar mig massor.

LCHF

Imorgon börjar jag med LCHF, med förhoppning att få sluta min medicin mot diabetes.Jag klarade sluta röka för snart 1½ år sen så ska jag väl klara detta. Att man sen går ned i vikt också kan ju va positivt. Men huvudsaken för mig är att få slippa sprutor, i nuläget äter jag bara medicin. Men diabetes brukar i bli bättre utan sämre med åren, så vad har jag att förlora?
LCHF är alltså-inga kolhydrater. Ingen frukt, inget sött,ingen pasta,ris och potatis och grönsaker under jord. Frukt och potatis kommer jag sakna. Men jag kanske vinner nåt annat.
Så LYCKA TILL säger jag till mig själv och min syster som också börjar imorgon.

Jag och min mobil........och en ny vän här på bloggen.

Så var det där med IPhone och appar. Totalt dum är jag så det är tur man har både unga arbetskamrater och barn som tycker det är kul att hjälpa mamma. Men igår minsann så hittade jag ett par roliga grejer man kunde göra med sina bilder. Jag älskar det gamla och lite vintagestilen så jag lovar att jag kommer fixa såna bilder till mitt scrappande.

Sen vill jag tacka underbara Sussie som har skrivit och kommenterat lite av det jag skrivit här. Man behöver bli sedd, hörd och bekräftad. Och det har du gjort. Tack, det värmde.