Så har man då smält att det inte var nåt med mina tarmar. Känns skönt. Det är bara att hoppas att man får veta till slut varför jag har dåligt blodvärde.
Min älskade lilla dotter har varit så orolig. "Mamma om du dör tar jag livet av mig " "Jag kan inte leva utan dig" "Vad ska det bli av mig om du dör" är några kommentarer. eller "Jag vill inte vara ensam tjej och ingen förstår mig"
Det är hårt och gör ont att höra från en liten tjej på 11½.
I påsk drar hon o jag till Skåne. Bara hon och jag, jag ska bo hos min ena syster och hon hos den andra som har en nästan jämngammal tjej. Det ska bli härligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar