Förmiddagen ägnade jag åt att ligga på sängen med TV:n på och halvslumra. Bianca låg bredvid och sov. Då var det riktigt skönt med ensamheten. Men sen var det dags att ta tag i verkligheten. Julkorten skulle skickas, passade på att ringa min kära syster Ingela. Sen på julkorten igen....Jag har fyra syskon, Nina har redan fått sitt julkort. Svärföräldrar, fd.brevvän, en annan som jag skriver till som är sjuk, ett par från Holland och äldste sonens gudmor. Thats it!!!!! Sammanlagt 10 julkort. TIO sketna julkort sen var det inte fler i min adressbok.
Är det nån som fattar hur jävla ensam jag är????
Nä, jag tänkte väl det....ni har föräldrar, massor av kompisar, dörrarna är som svängdörrar hemma hos er av alla vänner.
Alltså, Nina och Ingela är guld värda. Men jag menar här och NU....
Var finns hon som skulle ringt på dörren då och då och säga "hej, bjuder du på en kopp?" Eller var finns hon som skulle ringa och säga" du det är rea på stan, ska vi ta en sväng". Jag är ute!!! Jag är inte nån som den vill prata med och berätta nyheten eller hemlisen. Jag är NADA!!! Smaka på den.
När jag gnäller så kan jag höra: du kanske skulle gå på nån kurs, träffa lite folk. Hmmmm...............life suck!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tro mig... Jag är ensammare än du... Men jag har vant mig. Försöker hitta glädjen i det lilla... Som just idag; SNÖ! Som jag älskar så mycket! :)
Hoppas att din första dag på året blev riktigt bra!
Skicka en kommentar