Att bli trampad på!

Jag försöker alltid tänka på vad jag säger eller vad jag gör. Man ska ha respekt för människan. Jag känner ofta att folk trampar på mig. Jag blir behandlad som om jag är sämre än andra.  Små saker som kanske är petitesser när de tror att de gör en välgärning. Men så är inte fallet.  Jag vill visa att jag kan minsann, men om jag inte får den chansen då blir jag den där som folk undrar om hon är sur eller vad  det nu är. Jag vill bli sedd för det jag kan och inte ses ned på för hur folk tror jag inte kan. Det är inte mitt yttre som har kunskap, det är mitt inre. Tyvärr kan jag inte säga klart riktigt vad som hänt eftersom jag vet personer som läser min blogg men inte är följare kan relatera vad jag syftar på. Jag vill bara skriva av mig min besvikelse. Att jag blir dömd innan, trampad och förnedrad utan att få visa vad jag går för. De som gör det kanske inte fattar det själv. Jag kommer säkert säga till nån dag, men samtidigt så vet jag att "synden straffar sig själv" eller "what gets around, comes around" och det har jag sett. Så jag kan le i bakgrunden och känna att detta ska göra mig stark. Gråt en skvätt, gå vidare och älska dig själv och betrakta dig själv som värdefull. Jag gör det, för jag vet....en dag kan jag visa att jag gjort rätt.