Tankar på en onsdag!

Vårdeppig eller? Kroppen skriker av något som man inte kan sätta fingret på. Humöret är nere och man skulle kunna ta och bara slå och slå . Skulle kunna riva bokhyllan så allt bara rasade. Min kära man säger "du har fått för lite stake eller så är det sockret".....hehe...
Så här kan jag känna både nu och då. Men man andas in lugnt genom näsan, intalar sig att "åh vad livet är underbart". Men är det inte det då?
Jo visst finns det stunder som är helt fantastiska , men det finns stunder man undrar "vad gör jag här"?. 
Nu får vi inte plocka bär  i skogen . Bandmask kan finnas.  Så försvann den glädjen att gå i skogen, böja sig ner och plocka ett stort saftigt blåbär och stoppa i munnen. Nu är det frysdisken med amerikanska blåbär som gäller. 
Min telefon är oftast tyst, jag undrar ibland vad ska jag med telefon till? Jo jag kan ju behöva ringa om hjälp. I övrigt  betalar man för fast avgift till en fullkomligt "död" telefon. Bara försäljare som ringer.
Men jisses va gnälligt! :-)  
Ja men det är så skönt att få gnälla. Kanske inte nån som läser det här ens.  Det är sällan kommentarer  här så jag kan "kräka " ur mig vad som helst.  :-)
Men några positiva saker händer framöver!
20 februari : äntligen ska vi hämta hem vår älskade Bianca.
24 februari: vi har varit rökfria 6 månader jag och Göran
9 mars: Min älskade son Johan fyller 30 år(puh vad gammal man är)
17 april: 9 år sen jag och Göran började chatta på en chatt och varit tillsammans sen dess.
Samma dag åker min dotter till min älskade syster Ingela och är borta en vecka. En resa som jag hoppas blir toppen för tjejen.  Då ska jag kanske ta semester och jobba lite hemma med ett överraskningstema för Lilly. Men det kan jag inte skriva om nu.


Gud va skönt det var att få skriva av sig lite, nästan glömt vad det var om.