Dagboken

Dagbok, ja varför inte. Om man inte har nån direkt att dela sin vardag med mer än sin man så kan det vara skönt att få skriva av sig om inget annat. Den som vill läsa bjuder jag på det.Positiva, negativa, bittra, gnälliga och underbara inlägg. Men det är mina tankar.

torsdag 21 maj 2015

Misshandlad

I måndags kom jag hem med rivsår och rejäla blåmärken på min underarm . Alltså har jag blivit misshandlad på mitt jobb. Det var inte det jobbet jag kom till från början. Det var barn med utvecklingstörning som kom till oss för att föräldrar behövde avlastning då de kanske behövde få vila eller ge tid åt sina andra barn.
Mysiga dagar med mestadels mysig barn.

Så kom den stora förändringen. FÖRTÄTNING!!! Andra ställen stängdes och blandade barn blandades ihop. Allt för att spara pengar åt kommun. 

Så nu sitter skrämda barn ihopkurade på sina rum medan ett barn slänger möbler, förstör allt i dess väg och som nyps, rivs och slåss.

Är detta barnperspektiv? NEJ !  Och själv kommer man hem blåslagen. 

Om jag haft pengar hade jag sagt upp mig, för i min ålder kan man inte utbilda om sig och man är inte eftertraktad på arbetsmarknaden.

Jag kan inte rekommendera att jobba åt min kommun.

Inga kommentarer: