Dagboken

Dagbok, ja varför inte. Om man inte har nån direkt att dela sin vardag med mer än sin man så kan det vara skönt att få skriva av sig om inget annat. Den som vill läsa bjuder jag på det.Positiva, negativa, bittra, gnälliga och underbara inlägg. Men det är mina tankar.

måndag 12 september 2011

Mobbing!

Är mobbing genestiskt? Läste en artikel lite hastigt för ett tag sen att en kvinna undrade om det är genestiskt. Diskussionen kom upp på mitt jobb i veckan som var att kanske är det så.
Om en person blir mobbad, sen dennes barn och sen barnbarn då undrar man. 
Givetvis förstår man att osäkerhet syns. Men vad är det som gör att vissa mobbar? Är det avsaknad av uppfostran? Är det de vuxnas fördomar som man ger sitt barn eller är det avsaknad av kärlek? 
Mina barn mobbar inte. Men två av dom är/var mobbningsobjekt. Jag var kanske inte mobbad, men retad och pucklad på. Jag var inte den som blev vald först, jag blev snarare utnyttjad för att jag var för snäll. Hade jag tur och var snäll så kunde jag få vara med. Det har precis hållt på hela mitt liv. Man har inte passat in. 
Idag träffade jag mitt barns kurator och möts av en söt docka. Hon berättade att hon blivit mobbad hela sin skoltid. Där försvann min bild av att bara vissa människor kommer undan. 




Trampa inte på mig mer.....
jag ligger redan.
Låt mina barn få ses för vilka underbara 
individer de är.
Trampar du på mina barn...
så trampar du på mig.

Det är polisanmält, det sista var en grov kränkning. Jag hoppas det tar slut där.  Man behöver inte älska alla, men ha respekt för sjutton.

Inga kommentarer: